Krönika

Boken Kvinnosaker
berättar nästan om min
mormors liv. Om saker
som ändrat livet för kvinnor.

Det är dags att fråga
barnen vad de tycker.
Och att lyssna på
vad de svarar.

Under min diskbänk är det
nästan slut på plastpåsar.
Kanske måste jag börja
diska påsar som min mormor.

Bredvid mig stod
en främmande kvinna.
Hon hade ett paraply.
Hon skyddade mig mot regnet.

Längtar du efter
att resa till andra länder?
Prova att bota längtan
med mat.

Du är min bästa vän,
sade hon.
Jag förstod inte.

Visst kan det vara jobbigt
med regler.
Det tycker många.
Det tycker jag också.

Jag kör bil.
Genom bilrutan
ser jag att tiden går.
Jag ser att livet går. Fort.

Jag tycker om rymden
i böcker med mycket fantasi.
Men jag tycker inte om
rymden i verkligheten.

Det brukar vara lite pirrigt
att starta på nytt
efter att ha varit ledig.
För mig är det extra pirrigt.